Iswiren n tutlayt taqbaylit

8
496

Tazwart

Mi ara yemmeslay yiwen  i baba-s, neγ  i umdakel-is, neγ i uqcic ameẓyan, mebla ccek, yemgarad wamek ara asen-yemmeslay. Akken daγen ay temgarad tmeslayt n win yellan deg ssuq, akked win yellan deg tneγrit, deg lqahwa, deg uxxam… D aya umi nessawal deg tesnilestmettit “iswiren (izmamen) n tutlayt”[1]. S unamek-nniḍen, yiwen n yizen nezmer ad t-nessiweḍ s tefyar yemgaraden almend n tegnatin n usiwel, almend n win umi nettmeslay.
Iswiren n tutlayt, d tamsalt yerzan tussna n tesnilestmettit[2]. Maca, nezmer ad nezrew tamsalt-a i  yiswan-nniḍen. Amezwaru deg-sen, d asuγel[3]. Ma ira yiwen ad d-yessuγel seg tutlayt γer tutlayt-is, neγ ad yessuγel seg tutlayt-is  γer tutlayt-nniḍen, yewwi-d ad yerr azal i yiswiren-a n tutlayt. Wis sin deg-sen, d azal n yiswiren n tutlayt deg tigin n usegzawal. Acku, yal tawwurt, yewwi-d ad d-nebder deg waniwa aswir n tutlayt ay  tettuseqdac[4]. Wis krad, d aslugen n tutlayt. Ma nra ad neslugen tutlyat, yewwi-d ad tt-neg d iswiren.
Deg umahil-a, ad neɛreḍ, deg tazawara, ad d-nesnekwu iswiren n tutlayt taqbaylit akken llan deg timawt. Syin, ad d-nessumer tarrayt i usismel n yiswiren-a almend n yiswiren n tutlayin yesɛan ilugan.
 
Tasnarrayt
 
Deg tazawara, ad d-nesbadu d acu umi qqaren iswiren n tutlayt, ad d-nessegzi aniwa iswiren asilsanen n tutlayt ay ttḥazen.  
Send ad d-neglem iwiren n tutlayt taqbaylit deg timawt, ad d-neglem amek i d-ttbanen yiswiren n tutlayt deg usegzawal n Dallet[5]. Almend n yiswiren ay yesseqdec deg usegzawal-a, ara nesɛu tikti γef yiswiren yellan deg tutlayt iγef d-nettmeslay. Deg taggara, ad d-nefk tarrayt s wayes nezmer ad nessimel iswiren n tutlayt taqbaylit i yellan γef tizi n uslugen.
D acu i d isiwiren n tutlayt?
Akken i d-yesbadu Greimas asiwr n tutlayt : « deg tesnilestmetti, nessemras tanfalit  asiwr n tutlayt  akken ad d-nemmel aseqdec n tutlayt tagamant, ay yettbeddilen almend n yiswiren n yiswiren nimettiyen ay tt-yessemrasen »[6].
Immekti aswir yessumer-it-id Reid deg yiseggasen 1950 akken ad d-yemmel tisenfelt tasnilsant i d-yettbanen deg tegnit tanmettit[7]
Aswir n tutlayt, d asemres n tmeslayt i d-nefren i win umi nesstmeslay, deg tegnit i ibanen. Temgarad tmeslayt-nneγ almend: n win umi nettmeslay, ama  i bab n twacult, ama i win ur nessin nezzeh, ama i uqcic ameẓẓyan, ama i win i aγ-yugaren deg uswir n tmetti. Temgarad daγen almend n tegnit n usiwel, leɛmer n umsiwel, aswir-is adelsan, …
Abeddel  yettḥazen tmeslayt, yettban ama deg wayen yerzan tamsiselt, ama deg wayen yerzan amawal, ama deg wayen yerzan taseddast[8].
Deg wayen yerzan tamesiselt, meḥsub d abeddel yettḥazen tunṭiqin n wawal-nni. Kra n yiemdyaten:
Baba —– aba
Tafunast —— tafunart (d acemmet)
Argaz —– argaḥ
Ma deg wayen yerzan amawal, d abeddel n wawalen s wiyaḍ. Meḥsub ad nesseqdec awal deg wadeg n wayeḍ almend n tegnatin n usiwel. Kra n yimedyaten:
Idmaren ——- tibbucin
Aman n tasa ——- ibeccicen
Ttbɛa ——-taxna
Ma deg yerzan taseddas, d asileγ n tefyar tirjerrumanin. Tifyar-a, mgaradent γef tefyar tiluganin. Kra n yimedyaten:
Ur yi-d-yenni ara. —— yenna-yi-d ara.
D netta ara yawin. —– d netta ara ad yawin.
Ad d-tas. — ad tas-d.
Tamawt: abeddel yettḥazen tutlayt taqbaylit, yettili-d s waṭas neγ deg tuget deg uswir numawal, ugar n uswir n temsislit akked tseddat.
 
Iswiren n tutlayt deg usegzawal n Dallet
 
Deg umur-a, nekkes-d deg usegzawal n Dallet tiwwura ideg i d-yebder aẓayer n useqdec-nsent deg tmettit. Tamawin-a i d-yefka, neǧǧa-tent akken llant s tutlayt tafransist (ẓer tijenṭaḍ sb..). Deg tazawara, ad d-nefk tawwurt, aẓayer-is, agdazal n tewwurt s tefranasist, syin ad d-nefk asebter n tewwurt. Asismel n wammud-nneγ, ur d-yelli la s uẓar, la s ugemmay. Yella-d akken i d-myizwaren deg usegzawal-nneγ. Deg taggara, nessaweḍ γer yigemmaḍ-a:
·        Deg usegazawal n Dallet, nufa-d anagar sebɛa uɛecrin (27) n tewwura, yefka-yasent-id aẓayer n useqdec-nsent deg tmetti.
·        Iswiren n tutlayt i d-yettbanen deg wammud-nneγ d wi:
         Tameslayt n warrac (langage enfantin), nufa-d tmanya (08) n tewwura.
         Tameslayt ur nelhi (avec excuse), nufa-d sebɛa (07) n tewwura.
         Awalen yerzan igmamen n tuzzuft (grossier), nufa-d ɛecra (10) n tewwura.
         Awalen iwessaren, nufa-d snat (02) n tewwura.
·        Timsal umi yerra azal deg wayen iswiren n tutlayt, d tuzzuft. Meḥsub, awalen yerzan imgamen n tuzzuf, akked wassaγen n tuzzuft, iga-yasen tamawin. Am wakken i yerra azal i tmeslayt n warrac. 
·        Iswiren-nniḍen ur d-ttbinen ara deg usegzawal n wammud-nneγ.
 
Iswiren n tutlayt taqbaylit (deg timawt)
 
Mgaraden yiswiren n tutlayt taqbaylit akken mgaraden yiswiren inmettiyen n tutlayt-a.Meḥsub akken yuli uswir n umdan deg tmetti, i yettali uswir ntmeslayt-is.Akken daγ, i ttemgirident tegnatin n usiwel, ay yettemgirid   useqdec n tmeslayt.Deg umur-a, neglem-d kra n yiswiren n tutlayt taqbaylit, akken mseḍfaren yiswiren inmettiyen n tutlayt-a:
 
Aswir unnig
 
Ay t-yesseqdacen d wid yesɛan aswir aɛlayan deg tmetti. Ad d-nebder gra-asen imusnawen, imedyazen ifsiḥen[9]. Wi seqdacen awal nezzeh, ttarran azal i ccbaḥa n umeslay. Akken ad asen-yefhem yiwen, yewwi-d ad yesseqdec allaγ-is d tmussni-s. Gar tsekkiwin n n tmeslayt-nsen ad naf: isefra, inazan, timesɛraq, tinfaliyin n tutlayt,…  
Gar tulmisin n uswir-a, ad naf tinsiwalt  (vocabulaire) d tin yelhan, ilugan n tseddast ttuqadaren seggmen. Ameskar, yessemras awalen qlil-iten, akken daγen i yesseqdac  tenfaliyin tuddisin yuɛer akken ad tent-yegzu yiwen.
Gm. Amawal n uswir-a, yewwi-d ad t-nessemgired γef umawal n tutlayt tuzzigt.  Anamek n waya, yemgarad umawal n wid yesseqdacen aswir unnig, imi atas ur t-nfehhem ara γef umawal uzzig, i yerzan yiwet n taγult kan.
 
Tutlayt tumrist (timseqdect)
 
D tutlayt i semrasen yimdanen akk ama meẓẓi, ama meqqer. Nessxdama-itt  mi ara nettmeslay i yiwen ur t-nessin ara nezzeh, i win i aγ-yigaren deg leɛmert, i wid i daγ-yefka lḥal (gar-aneγ assaγ n timarewt), …
Ula deg uswir-a, ilugan n tseddast ttuqadaren. Win yettmeslayen, yessemras angal i sexdamen tuget n yimsiwal. Awalen ttwafhamen s sshala. Ma d tifaliyin yettusemrasen d tid i imucaɛen gar yisiwal.
 
Aswir anadday
 
Yettusemras gar yimdanen yemqaraben nezzeh (am yimdukal), tameslayt d timserreḥt, semrasen awalen d ugzimen. Ilugan n tseddast ur ttuqadaren ara.
Nezmer ad d-neber kra n yimawalen yerzan aswir-a:
Amawal n tuzzuft, d amawal ur nezmir ad nesseqdec gar wid yecrek wassaγ n timarewt, yettujneḥsab d amawal n diri, n yihwah.
Tameslayt n warrac: d tin ay sexdamen warrac imeẓẓyanen, yettili-d deg-s waṭas ugezzum n wawalen.
 
Tarrayt i usismel n yiswiren n tutlayt taqbaylit
Deg wayen yezrin, nemmeslay-d γef wamek ay d-ttbanen yiswiren n tutlayt taqbylit deg timawt. Akken neẓra tutlayt tamaziγt (taqbaylit) i yellan γef tizi n uslugen, abrid i iwatan i temsalt-a d tira. Deg tazawara, yewwi-d ad nessesmel iswiren n tutlayt. Isefran n usismel n yiswiren-a, ad ilin akka:
         Tutlayt talugant d tutlayt tanaddayt. Deg tmezwarut, ad nessismel akk iswiren n tutlayt talugant, seg uswir unnig almi d aswir anadday. Ama d wid yellan deg timawat, ama d wid yellan deg tira.
         Almend n useqdec n tutlayt, ad nessemgired gar yiswiren n usemres amatu, akked usemres uzzig n yimawalen.
Deg tfelwit ara d-yasen, neɛreḍ ad nessismel iswiren n tutlayt taqbaylit, ilmend n yisefran ay d-nebder:
 
Asemres ucrik
Asemers uzzig
Tutlayt talugant
Aswir unnig: tinfaliyin n tutlayt, inzan. timseɛraq, isefra, …
 
 
Tutlayt n uselmed (tutlayt yuran)
Imawalen uzzigen (tutlayt n tγamsa, tutlayt n tussna, …)
 
Tutlayt tumrist (ay seqdacen yal ass)
 
Tutlayt  tanaddayt
Temslayt n yihwah (amawal n tuzzuft, yir lehdur)
Tamerslayt turfist
Tameslayt n warrac
Temeslayt turfist
 
Tamawt:  llan yiswiren seg wid i d-nebder, d nekkni id-asen-d-yessumren ismawen. Imi ar tura ur nettaf ismawen-nsen rer wid i iqeddcen deg tesniremt. 
Nessemres “tameslayt turfist”, ilmend n wawal “areffes”, yesɛa anamek deg temnaḍt n Cemmini, win ur nessin ad yemmeslay. Yesseɛwaj, igezzem lehdur. Lehdur.
Umuγ n yidlisen
1.      dallet (J.-M.), Dictinnaire Kabyle-français, pareler des At Mangellat (Algérie), SELAF, Paris, 1982.
2.      Dubois (J.) et al. Dictionnaire de linguistique, Larousse-Bourdas, VUEF, 2002.  
3.      Greimas (A.J.) et Courté (J.), Sémiotique, dictionnaire raisonné de la théorie du langage, HACHETTE, Paris, 1993.
4.      Koustar (J.), Traduction, terminologie, rédaction, vol. 7, no  2, 1994.
5.      Moreau (M.-L.), Sociolinguistique, concepts de base, Pierre Mardaga, 1997.
6.      Rey-Debove (J.), La linguistique du signe, une approche sémiotique du langage, ARMAND COLIN, Paris, 1998.
7.      Vinay (J.-P.) et Darbelnet (J.), Stylistique comparée du français et de l’anglais, Didier, Paris, 1950.
Tijenṭaḍ :  
·        Abbuc, grossier, pinis, sb5
·        Bubbu/ bubbuc, langage enfantin, sein,  sb5.
·        Bubu, langage enfantin, fève, sb 5.
·         Bbaḥ, langage enfantin, être gentil,  sb 16.
·        Bess/becc, langage enfantin, fais pipi,  53.
·        Ccuccu, langage enfantin, viande, sb 71.
·        Acekkar, peu employé, sac enorme,  sb 87.
·        Acluḥ, mot vieilli, burnus, sb 90.
·        Acermim, grossier, clitoris, sb 110.
·        Acɛir, grossier, poils du pubis ou des aisselles, sb 123.
·        Aḥeččun, très grossier, ne se di qu’avec excuse, vulve, sb304.
·        Jajja, , figues sèches, sb 357.
·        Ajeḥniḍ, grossier, queue, membre viril, sb 365.
·        Qaqqa, langage enfantin, fruit, sb 637.
·        Aqjun, mot senti comme grossier ; employé pour insulter, chien,  sb 657.
·        Aqeḥbi, grossier, homme de mauvaise conduite, sb 656.
·        Qaqaḥ, langage enfantin, excrément, caca, sb 656.
·        Aqerqur, grossier, cul, derrière, sb 671.
·        Uriḍ, avec exuse, pet, sb 708.
·        Aṭembib, grossier, grosse lèvre, sb 840.
·        Aṭerṭur, avec excuse, pet sonor, sb 842.
·        Ṭṭeẓẓ , avec excuse, cul, derrière, sb 846
·        Taxxna, très grossier, vulve, sb 902
·        Yeɛyeɛ, langage enfantin, lait, sb 924 .
·        Iẓẓan, avec excuse, merde, sb 926.
·        Azerdum, avec excuse, humems épaisses et vertes, sb 956.
·        Lɛar, avec excuse, honte, sb 997.
 
 


[1]Anamek n « yiswiren n tutlayt » deg tesnilestmettit, yemgarad γef unamek-is deg tesnilest. Iswiren n tutlayt deg tesnilest, d wi: aswir n tesniselt/tamsiselt, aswir n tesnalγa/tasnamka, aswir n taseddast.
[2] Koustar (J.), traduction, terminologie, rédaction, vol. 7, no  2, 1994, p 224/228.
[3] Vinay (J.-P.) et Darbelnet (J.), Stylistique comparée du français et de l’anglais, Didier, Paris, 1950 , P 34.
[4] Rey-Debove (J.), La linguistique du signe, une approche sémiotique du langage, ARMAND COLIN, Paris, 1998, p 97.
[5]dallet (J.-M.), Dictinnaire Kabyle-français, pareler des At Mangellat (Algérie), SELAF, Paris, 1982.
[6] « En sociolinguistique, on emploie l’expression niveau de langue pour désigner la réalisation d’une langue naturelle, qui varient en fonction des classes ou des couches sociales qui l’utilisent.», Greimas (A.J.) et Courté (J.), Sémiotique, dictionnaire raisonné de la théorie du langage, HACHETTE, Paris, 1993, p. 254.
[7]Moreau (M.-L.), Sociolinguistique, concepts de base, Pierre Mardaga, 1997, 238.
[8]Dubois (J.) et al. Dictionnaire de linguistique, Larousse-Bourdas, VUEF, 2002, p. 324.
[9] Mammeri (M.) et Bourdieu (P.) «….. 

8 COMMENTS

  1. Neqqar dighen awalen-a:

    {{asekkak , amenâul}} : pour vulgarité
    {{Mummuc}} : pour enfant
    {{ahdhidh}} nagh {{akkyuc}} : pour enfant illégitime ou père inconnu

    aswir n imeqranen neqqar :

    {{rrya}} = leqddar ( en arabe ) : respect voire aussi ({{isegh}}); ( rrya selon la poésie du poète Ben Mohamed).

    illa daghen awal akka am:
    {{Afarnas}}: une sorte de dégât materiel dans l’expression chez les femmes {{« zedjiga m-ufarnas »}} = une femme des dégâts.
    {{Agejdur}} : expression (ad wutegh agejdur ) nagh {{siâqa}}.

    {{Ahwi}} : xas inna-s iruh ur tesqdacen ara medden acku qqaren tura {{ » lebghi « }}

    Ar tikkelt nnidhen

  2. Neqqar dighen awalen-a:

    {{asekkak , amenâul}} : pour vulgarité
    {{Mummuc}} : pour enfant
    {{ahdhidh}} nagh {{akkyuc}} : pour enfant illégitime ou père inconnu

    aswir n imeqranen neqqar :

    {{rrya}} = leqddar ( en arabe ) : respect voire aussi ({{isegh}}); ( rrya selon la poésie du poète Ben Mohamed).

    illa daghen awal akka am:
    {{Afarnas}}: une sorte de dégât materiel dans l’expression chez les femmes {{« zedjiga m-ufarnas »}} = une femme des dégâts.
    {{Agejdur}} : expression (ad wutegh agejdur ) nagh {{siâqa}}.

    {{Ahwi}} : xas inna-s iruh ur tesqdacen ara medden acku qqaren tura {{ » lebghi « }}

    Ar tikkelt nnidhen

  3. {{D acu ara wen-d-iniɣ? Tanemmirt ɣef wayen akka i txeddmem iwakken tamaziɣt-nneɣ ad d-tufrar. Ferḥeɣ daɣen aṭas imi d-ufiɣ ttawil-a s wayes ara aruɣ iḍrisen s tmaziɣt di Internet ! Ad geɣ tameɣra, ad seččeɣ ak taddart imi ssawḍeɣ ad aruɣ akka s tmaziɣt akken i yi-yehwa.}}

  4. {{D acu ara wen-d-iniɣ? Tanemmirt ɣef wayen akka i txeddmem iwakken tamaziɣt-nneɣ ad d-tufrar. Ferḥeɣ daɣen aṭas imi d-ufiɣ ttawil-a s wayes ara aruɣ iḍrisen s tmaziɣt di Internet ! Ad geɣ tameɣra, ad seččeɣ ak taddart imi ssawḍeɣ ad aruɣ akka s tmaziɣt akken i yi-yehwa.}}

  5. {{1- Ttnadiɣ amek i s-neqqaren i wawalen-a s tmaziɣt (llan wid ssneɣ, llan wid ur ssineɣ) deg temsirt n wayen yerzan asemmad ilelli :
    – temps : akud
    – manière : taɣara
    – lieu : adeg
    – cause : tamentilt
    – moyen : allal
    – comparaison : ……….
    – but : iswi
    – conséquence :
    – concession :
    – condition : tawtilt
    – matière : tanga ?
    – quantité : tasmekta

    – prix : azal
    – poids : …………….
    – distance :……………………

    2- Ttnadiɣ daɣen ɣef wamek i sent-qqaren i « les figures de la rhétorique/du style » s tmaziɣt: la métaphore, l’anaphore, ….

    Tanemmirt }}

  6. {{1- Ttnadiɣ amek i s-neqqaren i wawalen-a s tmaziɣt (llan wid ssneɣ, llan wid ur ssineɣ) deg temsirt n wayen yerzan asemmad ilelli :
    – temps : akud
    – manière : taɣara
    – lieu : adeg
    – cause : tamentilt
    – moyen : allal
    – comparaison : ……….
    – but : iswi
    – conséquence :
    – concession :
    – condition : tawtilt
    – matière : tanga ?
    – quantité : tasmekta

    – prix : azal
    – poids : …………….
    – distance :……………………

    2- Ttnadiɣ daɣen ɣef wamek i sent-qqaren i « les figures de la rhétorique/du style » s tmaziɣt: la métaphore, l’anaphore, ….

    Tanemmirt }}

Comments are closed.