Tagnit i deg tettidir tmurt

14
325

Segmi i tebda tesgilt, tilifun ur yeḥbis ara. Ula tizlit n Zdek Mulud “Liḥala n Tmurt” ur s-id-iṣaḥ ad tεeddi almi dayen iruḥ yekfa wakud. 06 n yemdanen i d-yemmeslayen. Yal amsiwel d acu i d tidmi-s. Yal yiwne swansi d-yessawel.

Atan d acu i d-nnan:

{{Amezwaru}} (Tamurt):

Liḥala i tettidir akka Tmurt n Yeqbayliyen d awanek i s ulac. Adabu ass-a ur s-d-tecliε ara deg liḥala i yettidir Uqbayli. Yettu yakk yella. Yettmektay-it-id kan melmi i t-yeḥwaǧ. Yettmektay-aɣ-d mi d-teffɣen Yeqbayliyen ɣer iberdan, ferḥen s rrbeḥ n terbaεt tazzayrit n ddabex uḍar, ad ten-d-yesken deg tiliẓri i wakken ad d-yesbin belli Iqbayliyen ur msebran ara yid-s…

{{Wis-sin}} (Tamurt):

Cummaj i yellan deg tmurt sebba-s d tamusni ur ssinen ara medden ad xedmen, ulac “la qualification”. Γur-i yiwen umdakel yuɣ-d “le bull”, inuda win ara t-yesseddun, ur yufi ara. Imdanen ttɣanfin axeddim. Uɣalen d ifenyanen.

Ma d tikerḍa d tamsalt kan n ttrebga, mačči d tigellelt neɣ d cummaj. Aṭas n yemdanen i yellan d igellilen, maca werǧin gren afus-nsen ɣer wayen ur ttayalen. Nekk zemreɣ ad d-iniɣ (ahat) d wid yesεan i yettakren, am wid i ɣ-iḥekmen; sεan maca mazal ttakren.

{{Wis-kraḍ}} (??):

Tikerḍa sebba-s d nekkni imi nessuffeɣ iǧadarmiyen deg 2001. Ass-a ulac anwa ara d-yerren tiqqit.

(Yegzem-as awal Kamal, yenna-yas belli seg zik ulac iǧadarmiyen deg tudrin yerna ulac tikerḍa. Ahat tura at taddart ur sen-d-tecliε ara deg wayen iḍerrun deg taddart-nsen)

Mačči d tidet waya. Mačči aṭas-aya kan, deg yiwet n taddart, imawlan-is faqen s yiwen d netta i yukren yiwet n tkerrust akken. Nɣan-t, ǧǧan-t deg yettemḍeggar deg ubrid. Ula d imawlan-is ur d-usin ara ad t-id-jemεen.
Ma yella ɣef uxeddim d nekkni i d ifenyanen, ur nessin ara ad nexdem. Dɣa, ɣef iddra n waya i d-wwin icinwaten, anda i terriḍ d nutni. Sya ar kra kan akka n yiseggasen ad tuɣal Tmurt d Lacin.

{{Wis-kuẓ}} (Tamurt):

Liḥala-aya d sebba n ddula. Ddula tɣab, ulac-itt yakk. Asmi akken tella Fransa, tuddar n Leqbayel ttidirent s talwit, yal yiwen deg umkan-is, imi d nutni i yellan ḥekmen, Franṣa ur d-tekcim ara tudrin. Dacu kan, tura ur s-d-teqqim ara i tejmaεt-nni n zik. Ass-a yessefk ad dduklent tudrin neɣ tɣiwanin, i wakken ad gen-t yiwet n Tejmaεt tameqqrant, ara iferrun tilufa. Taddart iman-is ur d-txeddem kra, ur tettbeddil ula d acemma.

{{Wis-semmus}} (Ledzayer)

Winna akken i yennan d iǧadarmiyen i s ulac, ur d-yezgi ara. Iǧadarmiyen d ipulisen llan deg Tmurt. Ala nutni i yellan, teččur ddunit. Maca ur xeddmen ara axeddim-nsen. Ur t-xeddmen ara s wul-nsen..

Tudrin ur sen-d-isaḥ wacemma, adabu yeǧǧa-tt tḍaε. Ula d iminigen n zik d wid n tura mačči kifkif. Wid n zik zgan ttxemmimen ɣef tuddar-nsen, ttaznen-asen-d ayen d-jemεen d tadrimt. Wid n wass-a ulac….

{{Wis-sḍis}} (Fransa):

Ass-a ma timenɣiwt n yiman teṭṭuqet s waṭas deg Tmurt n Yeqbayliyen, aya yemmal-d aṭas n tɣawsiwin. Annect-a yessefham-aɣ-d daɣen belli tikerḍa, deg liḥala yecban ta, ur nezmir ara ad nerwel fell-as, ad d-tili ad d-tili.

Ma yella nebɣa liḥala ad tbeddel yessefk d nekkni ara yeḥkmen i wakken ad nseggem azekka-nneɣ. Ma yella mačči d Aqbayli i iḥekmen Tamurt n Yeqbayliyen, ur ḥsiɣ ad d-yas wayeḍ d aberrani ad tt-yexdem, ad s-d-yawi ayen yelhan.

Ma yella d tikerḍa, ad d-iniɣ d anulfu i d-tennulfa. Ur tt-nesεi ara deg wansayen-nneɣ. Aya d amaynut fell-aɣ.

Winna akken i d-yeqqaren Iqbayliyen ur ssinen ara ad xedmen, ur llin ara “qualifiés”, nekk ad d-iniɣ ur d-yezgi ara wawal-is. Ur nelli ara d ifenyanen akken i d-yenna. Acku Iqbayliyen deg tmura n berra ttwassnen s tussna-nsen i lxedma, ttwassnen d ixeddamen.

{
(Kamal yenna-yas belli winna yettmeslay-d ɣef Yiqbayliyen i yettidiren deg Tmurt)}

Ula d nekkni nusa-d si Tmurt. Mačči deg tussna i lxedma i deg nxuṣs. Nxuṣṣ deg usuddes n tlufa-nneɣ, ama deg tsertit, deg yidles neɣ deg tmetti… Ass-a adabu i ɣ-iḥekmen ur yettaǧǧa ara imεellmen ad ssxedmen tadrimt-nsen… ilaq d nekkni ara yeṭṭfen adabu-a i wakken at tadrimt-a ad afen ad xedmen…

14 COMMENTS

  1. Yelha wayen akka isen-yerra uneggaru-nni. Akka walagh di tedwilt-agi, iqbayliyen bghan akk att-seggem maca yal yiwen d tiktiwin-is.
    ihi ilaq iqbayliyen ad-hedhren deg ugar-asen, akken ad-ufrar Tidett (tura yal yiwen d tidett-is). Akka-gi kan i nezmer anessawedh aneddukel !
    Tanemmirt i BRTV i tedwilt-agi !

  2. Ayen imdanen ttakren? Ayen talwit tella zik tugar tura? Ayen yeṭuqet cemmaj? Ayen imdanen(yiwen deg sen d nekk) ur numin ara adavu(d isem kan) agi ? ….? ….? Aṭas isteqsiyen aqvayli ur yuklal ara yir tudert am tagi ig ttider seg ačḥal iseggasen aya.
    Ma ur sinaɣ ara amek it-tteddu taluft ad lemdaɣ ma yella wamek, neɣ mulač yelha ma ǧǧiɣ amḍiq i win yesnen. D adavu ig laq ad yesali ixxamen n welmad (les centres de formations) mačči d wid yellan mgal-is.
    Tella yiwet n tewwurt yesufuɣen, atti-d mlaɣ i yeqvayliyen, d Timanit n Tmurt n Yeqvayliyen. TTY (MAK).
    Ad snumraɣ akk iqvayliyen iqeddčen af Tmurt-nneɣ.

    • Tanemmirt ilmend n tsusant-agi terram i brtv war idrimen!
      Iγeblan n tmurt n yeqbayliyen llan-d, acku ulac tigzi.
      Tigzi tettili mi ara yesεu wegdud idles, tameslayt d wayen yettaken anzi s aya.
      Brtv d tiliẓri yekkaten akk sennig n wayen iwumi tezmer, akken ad tessenger ayen akk d-yegran yecbeḥ deg yedles aqbayli.
      Tarwiḥt d azger yugaren akk izgaren.
      Ihi gerzet-as-d akka d afella ttxilwet tasusant i radyu Numidya, ula d nutni jehden ṣṣellaḥ d lawliyya-nsen!

  3. Yelha wayen akka isen-yerra uneggaru-nni. Akka walagh di tedwilt-agi, iqbayliyen bghan akk att-seggem maca yal yiwen d tiktiwin-is.
    ihi ilaq iqbayliyen ad-hedhren deg ugar-asen, akken ad-ufrar Tidett (tura yal yiwen d tidett-is). Akka-gi kan i nezmer anessawedh aneddukel !
    Tanemmirt i BRTV i tedwilt-agi !

  4. Ayen imdanen ttakren? Ayen talwit tella zik tugar tura? Ayen yeṭuqet cemmaj? Ayen imdanen(yiwen deg sen d nekk) ur numin ara adavu(d isem kan) agi ? ….? ….? Aṭas isteqsiyen aqvayli ur yuklal ara yir tudert am tagi ig ttider seg ačḥal iseggasen aya.
    Ma ur sinaɣ ara amek it-tteddu taluft ad lemdaɣ ma yella wamek, neɣ mulač yelha ma ǧǧiɣ amḍiq i win yesnen. D adavu ig laq ad yesali ixxamen n welmad (les centres de formations) mačči d wid yellan mgal-is.
    Tella yiwet n tewwurt yesufuɣen, atti-d mlaɣ i yeqvayliyen, d Timanit n Tmurt n Yeqvayliyen. TTY (MAK).
    Ad snumraɣ akk iqvayliyen iqeddčen af Tmurt-nneɣ.

    • Tanemmirt ilmend n tsusant-agi terram i brtv war idrimen!
      Iγeblan n tmurt n yeqbayliyen llan-d, acku ulac tigzi.
      Tigzi tettili mi ara yesεu wegdud idles, tameslayt d wayen yettaken anzi s aya.
      Brtv d tiliẓri yekkaten akk sennig n wayen iwumi tezmer, akken ad tessenger ayen akk d-yegran yecbeḥ deg yedles aqbayli.
      Tarwiḥt d azger yugaren akk izgaren.
      Ihi gerzet-as-d akka d afella ttxilwet tasusant i radyu Numidya, ula d nutni jehden ṣṣellaḥ d lawliyya-nsen!

  5. tamsalt aggi uxeddim di tmurt nnegh macci ttamsalt isehlen.ma tewalidd yiwen yeznuzuy dduxan s’iggiro nnegh cema ucullidd,irebbeh yugar amjay negh ajenior,nnegh,achal ilaqen bwusan uxeddim deg chantierakken addaghedd aserwal,negh att eswedd tabiert?amek tebgham ad seaun afud medden iw xeddim?macci ttifunient igg tteffen imdanen ghef uxeddim,tamurt nnegh ur nefkki azal iwxeddim,atan andda yella weghbel.

  6. tamsalt aggi uxeddim di tmurt nnegh macci ttamsalt isehlen.ma tewalidd yiwen yeznuzuy dduxan s’iggiro nnegh cema ucullidd,irebbeh yugar amjay negh ajenior,nnegh,achal ilaqen bwusan uxeddim deg chantierakken addaghedd aserwal,negh att eswedd tabiert?amek tebgham ad seaun afud medden iw xeddim?macci ttifunient igg tteffen imdanen ghef uxeddim,tamurt nnegh ur nefkki azal iwxeddim,atan andda yella weghbel.

    • A Lambissil, Tamurt n Yeqbayliyen yakk tettwahmel… mačči ala kečč.. Ur ttayes ara ihi..mst

  7. Ihi atan »yurar-itt-id rramul neγ iḥun bab n lemḥanna » tella bγtv, ldiγektur-is d argaz lεali, yessufeγ-awen-d tamurt n yeqbayliyen seg wehmal.

    • A Lambissil, Tamurt n Yeqbayliyen yakk tettwahmel… mačči ala kečč.. Ur ttayes ara ihi..mst

  8. Ihi atan »yurar-itt-id rramul neγ iḥun bab n lemḥanna » tella bγtv, ldiγektur-is d argaz lεali, yessufeγ-awen-d tamurt n yeqbayliyen seg wehmal.

Comments are closed.