Tasertit deg tmedyazt taqbaylit

12
432

Ayen yakk i d-nniɣ
Fehmet a medden
Mačči ɣef tin bɣiɣ
I kfan ifadden
Xas la d-ttmesliɣ
D ayen akk nniḍen
Deg ul-iw ẓriɣ
D acu i d i-iqerḥen

Deg yiseggasen n 70, tamdyazt teqbaylit, tebda tetteffeɣ i unar n tguni deg akken teglugel tettel acḥal n lesnin yakkan. Aya yella-d s lmendad n imedyazen i d-yegren ɣer reḥba n tira akked n tesekla am Ben Muḥemmed, Ferhat Imaziɣen Imula, Yidir, At Mengellat, uɣur ara d-yernu ar deqqal Maεṭub Lwennas, Malika Dumran, Weεzib Muḥend Akli, Σmer Qebbi, Muḥya d waṭas nniḍen. Lunis netta yebda anekcum ɣer ugni n tmedyazt tasertit s leḥder anwa ur necfi ara i tizlatin-is « aεeṭṭar, semmeḥt-as ɣef ayen d-yenna». Maεlum i tazwara lebni n yisefra icudden ɣer tsertit yella s lemεun akked d lemtul. Imedyazen bdan sakayen agdud ɣef yidles-nsen amaziɣ uɣur εnan waccaren n tatut akken ad t-gezren s leḥder imi di tallit-nni ulac tilelli n umeslay. Deg uḥric-agi yenna Ferḥat:

Ɣef leεyun ttmeslayen
Nekni ur neẓri d acu ?
Wissen d timi neɣ d allen
Neɣ dayen nniḍen nettu ?!!
Akit a widen yeṭṭsen
Idles–nneɣ la irekku

Deffir n tiɣri tella-d tiɣri, yuɣal-d ṣṣut si yal tama. Aɣbel yerḥen imedyazen d akken medden ad rren lbal ɣer tutlayt-nsen akked yidles–nsen, yebɣa ad yesebleε lbir n lawan deg uzabuq-ines:

Kem ger teqbayliyin
Yelli-s n tudrin
Ɣef tuyat tbubbeḍ taεkemt
Ilaq ad trebbiḍ mmi-m
Mmel-as tiqdimin
Selmed-as yakk tameslayt
Iles n lejdud ad t-yissin
D idles n tmurt-im
Selmed-it uqbel ad kem-ifat

Nnig waya-gi, yella diɣ uleqqem n usirem deg ulawen n yemdanen, i wakken xas tettban tegnit teṣεeb, iberdan ssawnen, ur berrun ara i leqrar, ur ttaysen ara. Yenna Lunis :

Urgaɣ am akken d ṣseḥ
Assa mačci am yiḍelli
Urgaɣ am akken d ṣṣeḥ
Ḥeḍreɣ i udrar yuki
Urgaɣ am akken d ṣseḥ
Agris i t-yedlen yefsi

Yelḥa lhal yuzzel wawal, iseggasen ssawalen i wayen nniḍen. Deg yisaggasen n tmanyin iban-d belli ilaq awal ad yini ayen yellan, ad yeskfel lbaṭṭel i d-yeɣlin ɣef tmaziɣt, ilaq timadit n ugdud ad ttubeεzeq am wakken id as yenna umedyaz :

Abeḥri n tlelli
Xas ṣuḍ-d fell-i
Yid-k awi-yi
D abrid n lεali
Jeddi d Amaziɣ
Nekk d Amziɣ
D Amaziɣ ddreɣ
D Amaziɣ ara mmteɣ

Abrid n tegrewla yenǧer metwal tilin n tmaziɣt akken ad tesεu amkan deg tmurt-is, abeεda mi d-teḍra tadyant n yibrir 1980. Tugdi yenquqel lsas-is, xemsa ttwaksen-tt ɣef yimi, Maεṭub ur yedduri kra:

Xas ḥerren-iyi rebεa leḥyuḍ
Xas lfinga ad tt-ttwaliɣ
Xas lḥif ad iyi-d-iṣuḍ
Xas yecceḍ ubrid ara awiɣ
Ma nnan-iyi-d s anda tleḥuḍ
Ad asen-iniɣ nekk d Amaziɣ

Ẓrubat d ifergan n lxuf ttwaksen , yeɣli uɛled n ukukuru, terɣa tattalt n ustehzi, awal yeǧǧa-d timejjatin, yuɣal umyag n teqbaylit yettmal-d ayen yellan mebla tuzya d tunnḍa. Ulac tamsalt icudden ɣer umzruy-nneɣ, ɣer tsertit, yeǧǧa akken mebɣir ma iεebba-t. Kra yeḍran neɣ i d-iḍerrun, tamdyazt n teqbaylit terra tamwat ɣur-s, ur teǧǧi ara ad iεeddi kan akka mebɣir ma yeẓra ugdud s wannect-nni. Yenna Lunis:

Amacahu
Ɣef udrar mi d yerra ṣṣut
Lhiba-s tewweḍ-d arraw-is
Amacahu
S idmaren i ttqabalen lmut
Seεerqen i uεdaw later-is
I tneggarut
Amek ara yefru ssuq-is ?
Weṣṣan si zik
Ɣef temεict n daw uḍar
Akken aneggaru ad d-yer ttar !

Ger yiberdan yessawnen yessan d isennanen, ala s udem n temdayazt i yenquqel uɣrab n tguni. Ala s walal i yettwakkes ukraf n wallaɣ d tidderɣelt n wallen. Ala ttawil n tmedyazt i yellan d allal akken agdud ad iẓer acu i d as-d-ttheggin wussan. Yuɣ lḥal lebni n tmedyazt teqbaylit tasertit ur d-yusi ara kan akka, imi yella-as d llsas Sliman Σzem i d–inebbhen si zik ɣef wannect-a :

Teẓram yakk a Leqbayel
Anwi i d mmi-s n lasel
D win yettḥezziben i nnif-is
Lukan nemǧaza neεdel
Rray-nneɣ ad yeddukkel
Kul wa ad s–id-yeḍher umur-is
Ma nettεemmid i lbaṭṭel
Ad nuɣal yakk am ṭbel
Kul wa ad iheggi aεrur-is

12 COMMENTS

  1. Ssegzu-yi-d a mmi ttxilek, triḍ a d-tiniḍ imeslayen-agi n Lewnis ukessar, d tasertit i d-yelha?

    Ayen yakk i d-nniɣ
    Fehmet a medden
    Mačči ɣef tin bɣiɣ
    I kfan ifadden
    Xas la d-ttmesliɣ
    D ayen akk nniḍen
    Deg ul-iw ẓriɣ ———————(Deg ul-iw ḥṣiγ)
    D acu i d i-iqerḥen—————-( D acu i d iyi-yuγen).

    • Azul a gma, nekk cukkegh iwakken ad nzer anamek n usefru, ilaq ad t-ngher (negh ad as-nsel merra). Mengellat ur d-yenni ara awalen-a kan i d-tbedred. Uqbel ad d-yini « ayen akk i d-nnigh fehmet a medden…. », yenna-d « bghigh ad d-inigh ad yefsus wul-iw, ur tes3id (tufid) win i nghigh ugadegh tili-w… », Ahat d tilelli n umeslay i d-yeqsed, iwessef-itt gher tayri n tmettut u yenna-d belli macci d tayri n tmettut ighef d-icennu. Aya d tamughli igher nezmer ad d-nernu tiùughliwin-nniden, acku gher taggara, anagar Mengellat i yezran acu i d-yeqsed, D aya ideg yella sser n tmedyezt, d aya i yas-yettaken teghzi n tudert.

  2. Azul. Ur cukkegh ara deg yiseggasen n 70 i tebda tmedyezt taqbaylit tettawi-d ghef yisental n tsertit imi tamedyezt n Yusef Uqasi tewwi-d ghef tsertit, tamedyezt n Si Muhend Umhend tewwi-d ghef tsertit, rnu imedyazen-nniden. Deg yiseggasen 40 tamedyezt tebda tettmeslay-d ghef Tmazight, ghef Lezzayer ghef tmunent…. Deg yiseggasen n 60 dasawen tettmesla-d ghef tugdudt, Tamazight, izerfan n umdan, atg.
    Ad d-nughal gher tmedyezt s ccna n yiseggasen n 60 dasawen.
    d udem n tsertit kan i ibeddlen, ayen ighef ttnaghen yimdanen seg tallit gher tayed yettbeddil, amek i d-ttawin fell-as tamedyezt yettbeddil dagh. Ur nezmir ara ad nettnagh ghef tmurt n leqbayel ass-a, ad d-nettawi isefra ghef ssef wadda d ssef ufella (ghas ula d aya d tasertit deg lweqt-is, seld tasut tis 20).
    Ma neddem-d tamedyezt akken i tt-yettwali Ferhat, d wakken i tt-yettwali Mengellat ad naf temgarad tmughli. Gher Mengellat, ulac abeyyen, am wakken i d-tennam iwsawen yettmeslay s lem3un, yeqqar-d ayen i yettwali war ma ibeyyen iman-is deg tama ya negh deg tihin. Gher Ferhat, tamedyezt ilaq ad tessehbiber ghef kra n tektiwin, ghef wayen ighef yettnagh umdan (la cause). Ghef waya deg tazwara ad naf tamedyezt-is tettawi-d ghef yizelmaden, syin akkin ghef yismazzaghen, ar taggara ghef yiqbayliyen (aya d tikti tamatut kan).
    GM: K. Bouamara, yessumer-d akken ad naru : TAMEDYAZT akken ad d-nmel tin (tamettut)yettarun tamedyezt, Hnifa d tamedyazt; TAMEDYEZT d tawsit n tsekla.

  3. Tanemmirt ilmend n tririt-ik!
    Ur d ak-d-nniγ ara akka neγ akken-nniḍen a gma, ma tegreḍ tamawt, d asteqsi i k-steqsaγ, nniγ-ak( a d-lseγ) ma triḍ a d-tiniḍ d tasertit iγef yettmeslay dinna neγ d acu triḍ ad aγ-t-id-tessiwdeḍ s yizen-agi, acku
    ur k-gziγ ara. Tura ma ulac fell-as, ssegzu-yi-d tamsalt s yixef-ik!

  4. Ssegzu-yi-d a mmi ttxilek, triḍ a d-tiniḍ imeslayen-agi n Lewnis ukessar, d tasertit i d-yelha?

    Ayen yakk i d-nniɣ
    Fehmet a medden
    Mačči ɣef tin bɣiɣ
    I kfan ifadden
    Xas la d-ttmesliɣ
    D ayen akk nniḍen
    Deg ul-iw ẓriɣ ———————(Deg ul-iw ḥṣiγ)
    D acu i d i-iqerḥen—————-( D acu i d iyi-yuγen).

    • Azul a gma, nekk cukkegh iwakken ad nzer anamek n usefru, ilaq ad t-ngher (negh ad as-nsel merra). Mengellat ur d-yenni ara awalen-a kan i d-tbedred. Uqbel ad d-yini « ayen akk i d-nnigh fehmet a medden…. », yenna-d « bghigh ad d-inigh ad yefsus wul-iw, ur tes3id (tufid) win i nghigh ugadegh tili-w… », Ahat d tilelli n umeslay i d-yeqsed, iwessef-itt gher tayri n tmettut u yenna-d belli macci d tayri n tmettut ighef d-icennu. Aya d tamughli igher nezmer ad d-nernu tiùughliwin-nniden, acku gher taggara, anagar Mengellat i yezran acu i d-yeqsed, D aya ideg yella sser n tmedyezt, d aya i yas-yettaken teghzi n tudert.

  5. Azul. Ur cukkegh ara deg yiseggasen n 70 i tebda tmedyezt taqbaylit tettawi-d ghef yisental n tsertit imi tamedyezt n Yusef Uqasi tewwi-d ghef tsertit, tamedyezt n Si Muhend Umhend tewwi-d ghef tsertit, rnu imedyazen-nniden. Deg yiseggasen 40 tamedyezt tebda tettmeslay-d ghef Tmazight, ghef Lezzayer ghef tmunent…. Deg yiseggasen n 60 dasawen tettmesla-d ghef tugdudt, Tamazight, izerfan n umdan, atg.
    Ad d-nughal gher tmedyezt s ccna n yiseggasen n 60 dasawen.
    d udem n tsertit kan i ibeddlen, ayen ighef ttnaghen yimdanen seg tallit gher tayed yettbeddil, amek i d-ttawin fell-as tamedyezt yettbeddil dagh. Ur nezmir ara ad nettnagh ghef tmurt n leqbayel ass-a, ad d-nettawi isefra ghef ssef wadda d ssef ufella (ghas ula d aya d tasertit deg lweqt-is, seld tasut tis 20).
    Ma neddem-d tamedyezt akken i tt-yettwali Ferhat, d wakken i tt-yettwali Mengellat ad naf temgarad tmughli. Gher Mengellat, ulac abeyyen, am wakken i d-tennam iwsawen yettmeslay s lem3un, yeqqar-d ayen i yettwali war ma ibeyyen iman-is deg tama ya negh deg tihin. Gher Ferhat, tamedyezt ilaq ad tessehbiber ghef kra n tektiwin, ghef wayen ighef yettnagh umdan (la cause). Ghef waya deg tazwara ad naf tamedyezt-is tettawi-d ghef yizelmaden, syin akkin ghef yismazzaghen, ar taggara ghef yiqbayliyen (aya d tikti tamatut kan).
    GM: K. Bouamara, yessumer-d akken ad naru : TAMEDYAZT akken ad d-nmel tin (tamettut)yettarun tamedyezt, Hnifa d tamedyazt; TAMEDYEZT d tawsit n tsekla.

  6. Tanemmirt ilmend n tririt-ik!
    Ur d ak-d-nniγ ara akka neγ akken-nniḍen a gma, ma tegreḍ tamawt, d asteqsi i k-steqsaγ, nniγ-ak( a d-lseγ) ma triḍ a d-tiniḍ d tasertit iγef yettmeslay dinna neγ d acu triḍ ad aγ-t-id-tessiwdeḍ s yizen-agi, acku
    ur k-gziγ ara. Tura ma ulac fell-as, ssegzu-yi-d tamsalt s yixef-ik!

  7. Ata wayen yellan a gma:

    Aru tizlit-is »Wwiγ-d(bbiγ-d) medden ad iyi-wansen », teγreḍ-d isekkilen imezwura si sufella alamma d ukessar, ad tafeḍ yura ayagi: »Taseεdit taγzalt si Ṣṣeḥra », d acu kan netta yura ayagi akken ttarun zik taqbaylit deg iseggasen-nni n 1970.
    Ihi iwakken ur ttγilen ara yakk yemdanen di yal tizlit-is γef Taseεdit-is kan i icennu, yessegza-yasen-d mi d asen-yenna, amedyaz iḥulfan-is d irqaqen, yezmer ad yekcem di teglimt n wayeḍ, a d-yezger fell-as asefru, war ma tḥuzat netta tyita, awi-d kan ad yegzu tamsalt amek tella. Dγa yecna-d ayagi:

    Ayen yakk i d-nniɣ

    Fehmet a medden

    Mačči ɣef tin bɣiɣ

    I kfan ifadden

    Xas la d-ttmesliɣ

    D ayen akk nniḍen

    Deg ul-iw ẓriɣ (Deg ul-iw ḥṣiγ) i yeqqar netta.

    D acu i d i-iqerḥen (d acu d iyi-yuγen) i yeqqar daγen netta.

    —————————————————–

    Ma dagi:
    Amacahu ( A macahu)

    Ɣef udrar mi d yerra ṣṣut (adrar asmi d-yerra ṣṣut)

    Lhiba-s tewweḍ-d arraw-is

    Amacahu ( A macahu)

    S idmaren i ttqabalen lmut

    Seεerqen i uεdaw later-is

    I tneggarut

    Amek ara yefru ssuq-is ?

    Weṣṣan si zik

    Ɣef temεict n daw uḍar

    Akken aneggaru ad d-yer ttar !

    Tagi a gma anamek-is d « L’ironie », la d ak-yeqqar, nekkni tura s yeqbayliyen ttwakerfen ifassen-nneγ, ur nxeddem kra, yegra-yaγ-d kan ad neqqar zik-nni ssi Σmiruc neγ Ḥmed Umerri…atg. xedmen, erran.

    Ssarameγ deg webrid i yelliγ!

  8. Ata wayen yellan a gma:

    Aru tizlit-is »Wwiγ-d(bbiγ-d) medden ad iyi-wansen », teγreḍ-d isekkilen imezwura si sufella alamma d ukessar, ad tafeḍ yura ayagi: »Taseεdit taγzalt si Ṣṣeḥra », d acu kan netta yura ayagi akken ttarun zik taqbaylit deg iseggasen-nni n 1970.
    Ihi iwakken ur ttγilen ara yakk yemdanen di yal tizlit-is γef Taseεdit-is kan i icennu, yessegza-yasen-d mi d asen-yenna, amedyaz iḥulfan-is d irqaqen, yezmer ad yekcem di teglimt n wayeḍ, a d-yezger fell-as asefru, war ma tḥuzat netta tyita, awi-d kan ad yegzu tamsalt amek tella. Dγa yecna-d ayagi:

    Ayen yakk i d-nniɣ

    Fehmet a medden

    Mačči ɣef tin bɣiɣ

    I kfan ifadden

    Xas la d-ttmesliɣ

    D ayen akk nniḍen

    Deg ul-iw ẓriɣ (Deg ul-iw ḥṣiγ) i yeqqar netta.

    D acu i d i-iqerḥen (d acu d iyi-yuγen) i yeqqar daγen netta.

    —————————————————–

    Ma dagi:
    Amacahu ( A macahu)

    Ɣef udrar mi d yerra ṣṣut (adrar asmi d-yerra ṣṣut)

    Lhiba-s tewweḍ-d arraw-is

    Amacahu ( A macahu)

    S idmaren i ttqabalen lmut

    Seεerqen i uεdaw later-is

    I tneggarut

    Amek ara yefru ssuq-is ?

    Weṣṣan si zik

    Ɣef temεict n daw uḍar

    Akken aneggaru ad d-yer ttar !

    Tagi a gma anamek-is d « L’ironie », la d ak-yeqqar, nekkni tura s yeqbayliyen ttwakerfen ifassen-nneγ, ur nxeddem kra, yegra-yaγ-d kan ad neqqar zik-nni ssi Σmiruc neγ Ḥmed Umerri…atg. xedmen, erran.

    Ssarameγ deg webrid i yelliγ!

Comments are closed.