Aqrur aqvayli gar wAâraven

18
353

Aqrur aqvayli, am arrac ak umaḍal ittnekker-ed gar at uxxam, ilemmed tamusni is-ttaken imawlan d watmaten. Tameslayt ines d tin n tyemmatt, idles ines d win n tmurt ines. Tudart ines tveddu di taddart. Mi ivda ittaki d yiman is, iteffeγ ar verra itturar d ndud-is, ilemmed daγen tudart d wiyiḍ. Ilemmed tikli-s, ddac aâqac, i wiyiḍ imi myal yiwen γur-es tugna ines. Maca ayen iten isduklen ak, ayen iten irrran d arrac iqvayliyen d idles isen slemden imawlan d at taddart nsen. Akka ihi, kra d-illan illa-d s tmeslayt n vavat nsen d yemmat nsen. Simmal ttimγuren simmal lemden, simmal lemden simmal mmden.

Imawlan ttheggin tarwa s wawal γef lakul. Ttemslayen asen fell as akken ass-mi ara d-yaweḍ wass ur ttagaden ara, ur ttkukrun ara. Diγen netta gar wawal d wayeḍ, d aweṣṣi d tumla ivardan iwalan lhan i tarwa. Refden awal γef imal d tixxutert n leqraya. Imedyaten n wid ur neγri d wamek tuâer tudart fell asen uqan imi ṭaqa deg imezdaγ idurar akka i teḍra yid-sen. Nutni asirem nsen ak atan sarsent γef tarwa akken tsellek iman-is u ad tidir tudart nniḍen, tudart fessusen. Netta anect agi d nnya imi di tmurt n Llezzayer illan, gar wAâraven iḥeslen. Lakul ines ur d-ittawi tamusni ur isifsus tudart γef win t ikecmen.

Mi ewweḍ uqrur 6 iseggassen di ticett is, aqerruy iccur d tirga d umaynut γef lakul. Imawlan aten tafeḍ am arrac daγen ḥaren ak, tteḥriṭiwen ak sya-u-sya. Ass amenzu, ass unekcum ar lakul d ass ur tettun medden. Imi d tadyant tameqrant di tudart n umdan, xarttum mi ara yili meẓẓi. Ulac win ur necfi γef wass amenzu, a tafeḍ avavat neγ tayemmatt teṭṭef-as afus almi d amnar n lakul u as tenni: ruḥ a mmi ruḥ a lakul! Sya ara ivdu uzekka inek.

Aqrur ad tafeḍ taâebbuḍt-is tsekker cwiṭ amzun iqver. Aḍar deffir wayeḍ u iteddu s ukukru, iteddu ittmuqul ar deffir vava-s neγ yemma-s. Limer yufi ad yer taqejjirt u ad yuγal ar ijufar n yemma-s neγ ar urawen n vava-s maca iẓra ilaq ad iddu ar zdat, ad ikemmel. Dγa ma d aqcic, ad tafeḍ aqerruy is iccur d tixidas nni ak n Iqvayliyen: argaz d akka d wakka, argaz ittuqim akka ur ittuqim akka! Tiqicin skarayen tent-id s wudem nniḍen, ur asent temlen ara aberrez d uḥwas as arrac. Diγen netta tefγent-ed ḥninit, maca tikwal ttawin tent di ttrevga γef uvrid n kennu.

Ar ass umenzu n lakul, aqcic aqvayli d Aqvayli aquran. Tameslayt-is, idles is d tmuγli-s d tid n Iqvayliyen. Ddin ilmed kan ayen ittwali ar imawlan d at taddart. Xelḍten medden ddin neγ asγan aqvur n Iqvayliyen d ddyanat neγ isγanen agikana imaynuten am tineslemt d tmasiḥt. Arrac ak aten tafeḍ ddan kan s tiḥdi taqvaylit. Kra iseggassen di lakul n Llezzayer aten tafeḍ vedlen udem d tmuγliwin. Tineslemt d tudart n Muḥuc uγalent am aman deg imawen nsen, lemden tent seg ul. Taâravt daγen snen-as tikli ama d tira-s d leqraya-s ama d ameslay-is. Idles aârav s umata yuγal iṭṭef aḥric ameqran di tmussni nsen. El Buḥturi snent amzun n taddart nsen ma Lvacir Amellaḥ, Ssi Muḥ Umḥand, velâid At Aâli, dda Lmu ur sellen yisen. Amzun d nutni i d iverraniyen, i d imzuγen.

Kra iseggassen daγen, asen skecmen s iqerray yir amezruy. Kra illan, kra d-iḍran as vedlen udem, as kkaḥlen s taẓẓult n tkerkas d ugusim n laṣlaḥ d tmuγli nsen. D amedya, γur sen Llezzayer tevda ass-mi d-kecmen nutni, ass-mi akken iγ d-ewwin « tafat » n tneslemt. Imi d nutni i iḥekmen amek ara tawteḍ deg sen. Ar tama umezruy, illa yidles aârav d-yussan seg usammer. Ur qqimen imusnawen, imyaruyen, imedyazen d wid ak i γef icfa umezruy nsen. Idles nneγ ad tefren ad t γebbin amzun macci deg uxxam is i illa. Kra dagi illa-d diγen s tmeslayt nsen. S wanect agi isentan deg iqerray medden ayen ur nelli d ayla nneγ. Akagikana iẓẓan deg iqerray n llufanat tixidas n usγan d tmusniwin taâravin ukellex.

Amek ara nsellek tarwa nneγ seg anect agi imi d nutni i d azekka n tmurt nneγ? Acḥal a nernu akka d afella d nekni nessusem, nerra iman nneγ am akken ulac ak aγilif di lakul n Llezzayer? Amek ara nmenni azarug, neγ timmument i tmurt nneγ d tarwa uzekka ara tettuγal d taâravt cwiṭ cwiṭ di myal ass tekka di lakul? Amek ara inadi azekka γef iẓuran is win isnen El Buḥturi ur issin dda Lmu? Tiririt ak i iseqsiyen agi ur fessuset ara. Acku tiririt nsen attan di taluft n tsartit imi ala azarug ara iselken tarwa nneγ seg udles aârav imi di tmurt nneγ ad nsγer amezruy d udles nneγ, am nekni am tmura. Wisen imahat kra n yiwen wass…

Ma d tura ssarmeγ kan imawalan d at taddart s umata, ad melsyaen i warrac tidett akken ur ttamnen ara ak ayen ara asen sseγren di lakul n Llezzayer aârav.

 

18 COMMENTS

  1. neki d yiwen iguman ad yer mis ar « la creche », imi zri& acu iselmaden dina. sekre& id s teqvaylit almi is£a 6 issegasen, imir obliji, acu itmeslay taqvaliyt am umeqran arnu nni& as ta£rabt agyi ar adawit seg lakul anfas din &ef tbwuret n lakul. nwkni d’iqvayliyen macci d’a£raben

    • Ayuz fell-ak agma,
      Dayen isnecraḥen ma ad adnaf imdanen ak kečč. Arraw neɣ, deg aɣervaz azzayeri, ur ttawin ḥaca yirr tamusni, nek d yiwen umgya ger inlemaden igḥuc uɣarvaz azzayeri yeḥfan. Aya dayen id squdren ull-iw d tassa-w aṭas aṭas, id yi yarran deg ḥiḥa. Macca cwi imi mazzal assirem deg immal – tutlayet d idles iqbayeliyen- d warraw neɣ, imi d nutni id tidett.
      Tanmirt d tameqrant ɣef tikli-k, d tajmilt i myal win isḥeviviren ɣef tutlayet d idlis neɣ.

  2. neki d yiwen iguman ad yer mis ar « la creche », imi zri& acu iselmaden dina. sekre& id s teqvaylit almi is£a 6 issegasen, imir obliji, acu itmeslay taqvaliyt am umeqran arnu nni& as ta£rabt agyi ar adawit seg lakul anfas din &ef tbwuret n lakul. nwkni d’iqvayliyen macci d’a£raben

    • Ayuz fell-ak agma,
      Dayen isnecraḥen ma ad adnaf imdanen ak kečč. Arraw neɣ, deg aɣervaz azzayeri, ur ttawin ḥaca yirr tamusni, nek d yiwen umgya ger inlemaden igḥuc uɣarvaz azzayeri yeḥfan. Aya dayen id squdren ull-iw d tassa-w aṭas aṭas, id yi yarran deg ḥiḥa. Macca cwi imi mazzal assirem deg immal – tutlayet d idles iqbayeliyen- d warraw neɣ, imi d nutni id tidett.
      Tanmirt d tameqrant ɣef tikli-k, d tajmilt i myal win isḥeviviren ɣef tutlayet d idlis neɣ.

  3. neki d yiwen iguman ad yer mis ar « la creche », imi zri& acu iselmaden dina. sekre& id s teqvaylit almi is£a 6 issegasen, imir obliji, acu itmeslay taqvaliyt am umeqran arnu nni& as ta£rabt agyi ar adawit seg lakul anfas din &ef tbwuret n lakul. nwkni d’iqvayliyen macci d’a£raben

    • Ayuz fell-ak agma,
      Dayen isnecraḥen ma ad adnaf imdanen ak kečč. Arraw neɣ, deg aɣervaz azzayeri, ur ttawin ḥaca yirr tamusni, nek d yiwen umgya ger inlemaden igḥuc uɣarvaz azzayeri yeḥfan. Aya dayen id squdren ull-iw d tassa-w aṭas aṭas, id yi yarran deg ḥiḥa. Macca cwi imi mazzal assirem deg immal – tutlayet d idles iqbayeliyen- d warraw neɣ, imi d nutni id tidett.
      Tanmirt d tameqrant ɣef tikli-k, d tajmilt i myal win isḥeviviren ɣef tutlayet d idlis neɣ.

  4. ula d nek, idelli, zemragh ad hesbagh iman-iw gar wid ighur ugherbaz azzayri. Assa d yelli ara yettghuru. azekka d rraw bw’arraw-iw ara y’ighur. ara tagara, ad igh-yefk akw tiyita.

    • Nayer amgaz 2016 ! ulama win imazighen d as n 12
      Lukan kul aqvayli ira luhi arwacu iselmaden i drya-s tilli urentsa-wed ar wancta.
      Tura ilzem assakwi wemdan…ilaq yal aqvayli adiakwi wa di lhu d tsrviya nderria-s.
      kul tadart ats3u tadukli aray def3en fanecta..
      Tiwizi ar wayen ighicqan.
      Afud ,aharev f qcic tseqcict aqvayli..

  5. ula d nek, idelli, zemragh ad hesbagh iman-iw gar wid ighur ugherbaz azzayri. Assa d yelli ara yettghuru. azekka d rraw bw’arraw-iw ara y’ighur. ara tagara, ad igh-yefk akw tiyita.

    • Nayer amgaz 2016 ! ulama win imazighen d as n 12
      Lukan kul aqvayli ira luhi arwacu iselmaden i drya-s tilli urentsa-wed ar wancta.
      Tura ilzem assakwi wemdan…ilaq yal aqvayli adiakwi wa di lhu d tsrviya nderria-s.
      kul tadart ats3u tadukli aray def3en fanecta..
      Tiwizi ar wayen ighicqan.
      Afud ,aharev f qcic tseqcict aqvayli..

  6. ula d nek, idelli, zemragh ad hesbagh iman-iw gar wid ighur ugherbaz azzayri. Assa d yelli ara yettghuru. azekka d rraw bw’arraw-iw ara y’ighur. ara tagara, ad igh-yefk akw tiyita.

    • Nayer amgaz 2016 ! ulama win imazighen d as n 12
      Lukan kul aqvayli ira luhi arwacu iselmaden i drya-s tilli urentsa-wed ar wancta.
      Tura ilzem assakwi wemdan…ilaq yal aqvayli adiakwi wa di lhu d tsrviya nderria-s.
      kul tadart ats3u tadukli aray def3en fanecta..
      Tiwizi ar wayen ighicqan.
      Afud ,aharev f qcic tseqcict aqvayli..

  7. Azul, agrud m’ur telli tmeslayt tayemmat deg uγervaz, ivan ad yettwiḥqer, akka i teḍra d wegrud Aqvayli,seg ass amenzu uγervaz, d tutlayt taveranit i t-id ittmagaren ar tewwurt, ayen daγen yesewhamen, taγuri d taεravt lfâsêh, lhedra d taεravt n ddarjja,qqaren i igurdan ad mmeslayen awal n Rebbi, acku nekkni d aεraven, d inselmen, tiyiḍ akk d timeslayin ikafriwen. Ma macci d wagi i wumi qqaren aγmar n tiεurevt?

  8. Azul, agrud m’ur telli tmeslayt tayemmat deg uγervaz, ivan ad yettwiḥqer, akka i teḍra d wegrud Aqvayli,seg ass amenzu uγervaz, d tutlayt taveranit i t-id ittmagaren ar tewwurt, ayen daγen yesewhamen, taγuri d taεravt lfâsêh, lhedra d taεravt n ddarjja,qqaren i igurdan ad mmeslayen awal n Rebbi, acku nekkni d aεraven, d inselmen, tiyiḍ akk d timeslayin ikafriwen. Ma macci d wagi i wumi qqaren aγmar n tiεurevt?

  9. Azul, agrud m’ur telli tmeslayt tayemmat deg uγervaz, ivan ad yettwiḥqer, akka i teḍra d wegrud Aqvayli,seg ass amenzu uγervaz, d tutlayt taveranit i t-id ittmagaren ar tewwurt, ayen daγen yesewhamen, taγuri d taεravt lfâsêh, lhedra d taεravt n ddarjja,qqaren i igurdan ad mmeslayen awal n Rebbi, acku nekkni d aεraven, d inselmen, tiyiḍ akk d timeslayin ikafriwen. Ma macci d wagi i wumi qqaren aγmar n tiεurevt?

  10. la langue kabyle a tout les outilles nécessaire pour son developpement mais il y a encore du travail a faire concernant l´amelioration de sa structure, sur le plan grammatical trés bien ecrite mais cela reste insufisant, on peut pas apprendre ainsi une langue(comme des piroquets) sans la conjugaison:
    Exemple:
    1)Amhadhar(personne singulié)
    (Je) Nki(Amenzu)
    (Tu) Khschi(wi-sin amenzu)
    (Il) Nzza(wis-telata amenzu)
    (Elle) Nzzet(wis telala amenzu feminin)
    2)Imahdhren(personnes pluriel)
    (Nous)Nukni(Imenza)
    (Vous) Khunwi(wis-sin imenza)
    (Ils) Nutni(wis-tlata imenza)
    (Elles) Nutntdi(wis tlatta imenza feminin)
    On va essayé de conjugais le verbe Aligh(Etre) au première personne singulié et au troisème personne singulié feminin dans les temps suivants: Passé(Asmi), Présent(Tura), Futur(Tagara), conditionnel(Amarr)
    Première personne singulié:
    Nki ligh(passé)
    Nki Aqliyi(présent)
    Nki Adhiligh( Futur)
    Nki amar ligh(conditionnel)amarr pour aidé exprimé un conditionnel
    Troisème personne feminin:
    Nzzet tla(passé)
    Nzzet aqlezz(présent)
    Nzzet Azzili(futur)
    Nzzet amar tlla(conditionnel)

    Un exemple pour exprimé un fait qui a lieux dans le passé
    Nki Asmi ligh dh-amchtuh Turartiw vra lahara
    Un autre exemple pour exprimé un etat au conditionnel
    Z-dugh Guvridh tvdhed Talit, amar Gukhem nki iyugh l-hal Tili Uvzzgg-ghra

    Biensur aprés d´autre developpement suivrant pour passé aux temps composé, c´est ainsi que la Grammaire s´enrichira et devient à la porté de l´enfant lui faisant le plaisire d´apprendre parceque cela va l´acompagné tout le long de sa scolarité

  11. la langue kabyle a tout les outilles nécessaire pour son developpement mais il y a encore du travail a faire concernant l´amelioration de sa structure, sur le plan grammatical trés bien ecrite mais cela reste insufisant, on peut pas apprendre ainsi une langue(comme des piroquets) sans la conjugaison:
    Exemple:
    1)Amhadhar(personne singulié)
    (Je) Nki(Amenzu)
    (Tu) Khschi(wi-sin amenzu)
    (Il) Nzza(wis-telata amenzu)
    (Elle) Nzzet(wis telala amenzu feminin)
    2)Imahdhren(personnes pluriel)
    (Nous)Nukni(Imenza)
    (Vous) Khunwi(wis-sin imenza)
    (Ils) Nutni(wis-tlata imenza)
    (Elles) Nutntdi(wis tlatta imenza feminin)
    On va essayé de conjugais le verbe Aligh(Etre) au première personne singulié et au troisème personne singulié feminin dans les temps suivants: Passé(Asmi), Présent(Tura), Futur(Tagara), conditionnel(Amarr)
    Première personne singulié:
    Nki ligh(passé)
    Nki Aqliyi(présent)
    Nki Adhiligh( Futur)
    Nki amar ligh(conditionnel)amarr pour aidé exprimé un conditionnel
    Troisème personne feminin:
    Nzzet tla(passé)
    Nzzet aqlezz(présent)
    Nzzet Azzili(futur)
    Nzzet amar tlla(conditionnel)

    Un exemple pour exprimé un fait qui a lieux dans le passé
    Nki Asmi ligh dh-amchtuh Turartiw vra lahara
    Un autre exemple pour exprimé un etat au conditionnel
    Z-dugh Guvridh tvdhed Talit, amar Gukhem nki iyugh l-hal Tili Uvzzgg-ghra

    Biensur aprés d´autre developpement suivrant pour passé aux temps composé, c´est ainsi que la Grammaire s´enrichira et devient à la porté de l´enfant lui faisant le plaisire d´apprendre parceque cela va l´acompagné tout le long de sa scolarité

  12. la langue kabyle a tout les outilles nécessaire pour son developpement mais il y a encore du travail a faire concernant l´amelioration de sa structure, sur le plan grammatical trés bien ecrite mais cela reste insufisant, on peut pas apprendre ainsi une langue(comme des piroquets) sans la conjugaison:
    Exemple:
    1)Amhadhar(personne singulié)
    (Je) Nki(Amenzu)
    (Tu) Khschi(wi-sin amenzu)
    (Il) Nzza(wis-telata amenzu)
    (Elle) Nzzet(wis telala amenzu feminin)
    2)Imahdhren(personnes pluriel)
    (Nous)Nukni(Imenza)
    (Vous) Khunwi(wis-sin imenza)
    (Ils) Nutni(wis-tlata imenza)
    (Elles) Nutntdi(wis tlatta imenza feminin)
    On va essayé de conjugais le verbe Aligh(Etre) au première personne singulié et au troisème personne singulié feminin dans les temps suivants: Passé(Asmi), Présent(Tura), Futur(Tagara), conditionnel(Amarr)
    Première personne singulié:
    Nki ligh(passé)
    Nki Aqliyi(présent)
    Nki Adhiligh( Futur)
    Nki amar ligh(conditionnel)amarr pour aidé exprimé un conditionnel
    Troisème personne feminin:
    Nzzet tla(passé)
    Nzzet aqlezz(présent)
    Nzzet Azzili(futur)
    Nzzet amar tlla(conditionnel)

    Un exemple pour exprimé un fait qui a lieux dans le passé
    Nki Asmi ligh dh-amchtuh Turartiw vra lahara
    Un autre exemple pour exprimé un etat au conditionnel
    Z-dugh Guvridh tvdhed Talit, amar Gukhem nki iyugh l-hal Tili Uvzzgg-ghra

    Biensur aprés d´autre developpement suivrant pour passé aux temps composé, c´est ainsi que la Grammaire s´enrichira et devient à la porté de l´enfant lui faisant le plaisire d´apprendre parceque cela va l´acompagné tout le long de sa scolarité

Comments are closed.