Tadyant n Dda Muḥend (I)

0
1538
wid ur nesεi Tamurt
wid ur nesεi Tamurt

TAMURT – Inna-k mm-i, a vava, sliɣ di radyu tamurt-ik tuɣal ttaɣerfit; acuɣer ur tkeččmeḍ ara ɣer tmurt ula d keččin ? Nniɣ-as : A mmi, tɣelḍeḍ deg yiwet, ur sεiɣ ara tamurt… Asmi i d-kker Fransa itt-iḥesven d ayla-s, nennuɣ taneggarut-a, nessufeɣ-itt u nɣil lzayer ad tuɣal xerttum ttalzayrit. Taswiεt truḥ bagu*, ammegnet* n Fransa di tmurt nneɣ, yusa-d Ben Bella i d-innan :

« Nous sommes des arabes, nous sommes des arabes,nous sommes des
arabes ! ». Lmaεna n wawal-agi : Neffeɣ-d si bucḥiḍt* neɣli ar tterka
(01). Nekk ɣileɣ at-id-iǧaweb yiwen seg wid nni yeqqaren zik nekwni d
imaziɣen, maca yiwen ur d-yenṭiq (02). Ikker-d baba-k u yenna-d: Ur
telli lzayer ttaɛrabt, ur nelli d aɛraven.

A niɣ nudaɣ af tmettant…, acku di tallit nni win i d-innan nekk d
amaziɣ at-yerr Ben Bella ar uzaraz* neɣ at-ineɣ. U ẓriɣ-tt akk-a, ad
mmteɣ wala ad truziɣ (03).
Akken d-ffeɣ tektabt-iw : « heureux les martyrs qui n’ont rien vu »
ideg d-nniɣ akk anecta, dada-k Ben Bella icqa-d fell-i. Maca, deg
ursεan ara tafigurt-iw, ur zmiren ara ad a yiṭṭfen, siwa di
taddart-iw, dinna qurεaɣ iman-iw. Qqimeɣ akken agur d uzgen, deg iḍ
gganeɣ deg lexla, deg uzal ttɣimaɣ di taddart.

Ur iẓri yiwen i lḥala-w siwa εamti meskint; nniɣ-d meskint, acku terwa
imeṭṭawen. Maεna imir yemken sεiɣ zher. Agur d uzgen ak-in, yennulfa-d
Muḥand Ulḥaǧ. Ferḥeɣ ! Tenna-k εamti :Ruḥ, issufeɣ-ik Ṛebbi ar neyya-k
! Ufiɣ-d iman-iw deg yiwet n teswiεt ger imatenten* yebɣan ad ɣeḍlen
asakal*. Γileɣ dayen a tt-nerbeḥ, maεna, yiwen wass kan armi i d-nnan
: MuḥandUlḥaǧicenneq !

Aseggas syen ak-in, ernan ɣur-s wiyaḍ; yak qqimeɣ-d weḥdi diɣen. Walakenni,
lmaεna n wawal yufa-id lḥal i Fransa. Drewceɣ si reffu, uriɣ taktabt
iwumi semmaɣ: « le ffs espoir et trahison » i wakken ad cebbwheɣ
ixannaben* am A. Lḥucine ak d Sadeq. Akken i tteɣran wid yesεan
tamazɣa deg uẓar, qellven-d fell-iwakken, ar leḥsab-nsen, a nessemlil
aɣref amaziɣ. Nniɣ-asen : ay atmaten, amek ara nessemlil aɣref amaziɣ,
imi ur d-qqimen ara imaziɣen.

Di teswiεt-nni, ad greɣ awal afwayeḍ a mm-i: qlilit di Fransa leqvayel
yeqqaren, mačči kan d imaziɣen, awal d imaziɣen ur tessinen ara, i
d-iqqaren nukni d leqvayel. Ayen din meṛṛa qqaren « nekwni s waεraven
». Ma tenniḍ-as i walebεaḍ: Acu ik-irran d aεrav ? Ak-yini kečč d
axabit, tebɣiḍ a ttferqeḍ tamurt. Aṭṭas-aṭṭas, ma tenniḍ-as kečč d
aberber, wama d amaziɣ ur t-yessin yiwen, ak-yečč !

Acu i d ddwa-s ihi, nnan-iyi-d medden ? Ddwa-s nniɣ-asen, issefk ad
d-nessemlu* tudla n wedles*. Et tous considérèrent l’idée comme
relevant du folklore. Cela durait ainsi jusqu’au jour où je fis la
connaissance du Dr Younes Bouchek, car notre rencontre date la
naissance d Agraw Imazighen (Académie Berbère). Akken bdiɣ ttruḥuɣ ar
leqhawi iwakken ad snerniɣ iduren-nneɣ, bdant les probagandistes;
wayeqqar-as : Muḥend Aεrav d azru*, wiyeḍ qqaren-as d axdim* n
Marikan, ineggura qqarn-as: itruza d arumi, d imrabḍen irumyen i
t-id-isekkeren.

Amawal
Ammegnet : présence. bucḥiḍt : choléras. tterka : peste. azaraz
(agsu): prison..imatenten: opposants. Asakal : régime. Nessemlu :
créer. Tudla n wedles : association culturelle. Azru : Israel. Axdim :
γalet. truḥ bagu: irrécupérable, sans espoir de…

Lmεani n dunnit :
01) Neffeɣ-d si bucḥiḍt* nuɣal ar tterka : expression comparaison avec
: « choisir entre la peste ou le choléras ».
02) Nekk ɣileɣ at-id-iǧaweb yiwen segwid nni yeqqaren zik: « nekwni d
imaziɣen » : Ici, Dda Muḥend fait allusion à ceux de 49 qui ont
survécu à la guerre anti-berbériste des années 49/50.

03) Ibɣa ad d-yini : ur ttetruziɣ ara d aεrav deg tmurt n vava d
jeddi.Ayagi d ayen ur iqebbel laεqel deg dunnit. Maca llan deg neɣ
widak i yqeblen a truzi agi. Walit-kan widak i d-yettlalan deg
temdinin am Wihran, lzayer tamanaɣt, Qasentina, ateg…. Ula deg
Tizi-Wezzu teqwa tarwa n khira* d izdimuḥen.

* Tarwa n khira: expression qui veut dire : ceux et celles qui ont «
retourné leurs veste » en devenant des arabes bédouins à partir du
dialecte arabe de rue.
* Abdellah Bounfour avait dit dans son livre : « le nœud de la langue »
:« Est arabe qui parle arabe, berbère qui parle berbère ».(Voir dans
son introduction. page 13. Ed Edisud 1994).

Hand Berkouk

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here